Saturday, April 25, 2009

Hur definierar man spel?

Personligen anser jag att det är aktiviteten som definierar spelet. Utan aktiva val och utan någon aktivitet blir det inte något spel vilket ger aktiviteten den centrala rollen i ett spel. Det spelar ingen roll vad för sorts aktivitet det är, om den så är intellektuell eller fysisk så är det den fundamentala delen i spelet. Delaktighet och interaktion är en stor del av aktiviteten i spelet då, om det inte var med, så är det inget spel... eller i alla fall ett väldigt tråkigt sådant. Det måste finnas val i spelet som spelaren måste göra, det spelar ingen roll hur små dessa valen är men de måste ha konsekvenser. Utan det blir spel tråkiga och vi som spelare tröttnar.
Det måste naturligtvis också finnas regler som definierar vad man får, och kanske viktigare, inte får göra. Det sätter både begränsningar och ramar för hur spelet går till.
Konflikter är också något som behövs för att spel ska vara roliga att spela. Om konflikten kommer från andra spelare eller från själva spelat är irrelevant. Utan någon konflikt blir spel tråkiga och vi, åter igen tröttnar på det.

För att pröva min speldefinition ska jag nu applicera den på tre olika spel.

Texas Hold'Em, en form av poker som de flesta känner till. Mycket spelar aktivitet i det här spelet då spelarna måste göra många val, om de ska höja insatserna (raise), lägga sig (fold) eller om de kan, stå över för att se vad de andra spelarna gör (check). Konflikten kommer främst från de andra spelarna då man försöker utröna vad för kort de har, om de har en bättre eller sämre hand än vad du har. Där kommer också konflikten med korten som är utlagda och om de gör din hand bra eller dålig. Och eftersom reglerna tillåter att man bluffar så lägger det ytterligare ett lager av konflikt samt aktivitet i spelet. Sedan finns det ju också naturligtvis regler i spelet, utan dem skulle det aldrig fungera.

Arkham Horror
, ett brädspel baserat på rollspelet Call of Cthulhu samt HP Lovecrafts Cthulhu mytos. Då spelarna i det här spelet inte spelar mot varandra utan med varandra så kommer konflikten från monster och händelser i själva spelet. Det finns också ett avancerat regelsystem som styr vad som händer och dikterar vad spelarna får och inte får göra. Mycket aktivitet är det också, både från spelarna och spelet.

Vampire the Masquerade: Bloodlines, ett datorspel baserat på White Wolf's rollspel Vampire the Masquerade. Som ett dator spel finns det naturligtvis regler i spelsystemet som talar om vad man som spelare får och inte får göra. Konflikter kommer också utifrån spelsystemet i form av uppdrag och fiender. Där kommer också aktiviteter in, spelaren är väldigt aktiv och bestämmer (inom visa begränsningar) vad de vill ska hända och man gör flera meningsfulla val om hur man ska utföra uppdrag, om man ens vill göra dem och till vilken karaktär i spelet man vill gå och utföra dem för.

Jag känner att min definition håller i dessa spel.

Tematisk Speluppgift

Då är det dags att utveckla en spelidé utifrån en saga, berättelse, serietidning eller liknande. För att göra detta har jag valt serietidningsfigurerna Kalle och Hobbe.

Roller: Kalle, Hobbe, Rymdmannen Spiff, monstret under sängen och Rigmor
Viktiga objekt: Telefonen som Rigmor vill använda och rymdskeppet som Kalle får tillgång till när han blir Rymdmannen Spiff.
Miljö: Spelet utspelar sig i hela Kalles hus men också i rymden om han har blivit Rymdmannen Spiff.

Spelet inleds med att Kalles föräldrar ska gå ut så de har ringt in den hemska barnvakten Rigmor. Hon vill fullkomligt förstöra Kalle och Hobbes kväll så hon har bestämt att de måste gå och lägga sig så hon kan prata i telefon ostört. Detta kan man självklart inte låta hända!
Du spelar både Kalle och Hobbe vars plan är att ta sig ut ur rummet då ingen av karaktärerna är tillräckligt trötta för att sova och det är ju väldigt mycket roligare att leka. Sedan är också monstret under sängen extra besvärlig idag. Planen är att ta sig ut ur rummet och ner till undervåningen där det kommer att hända massor av kul och spännande äventyr. Äventyren varierar och vissa kan bara Kalle göra, andra bara Hobbe och vissa gör de tillsammans. Problemet är just Rigmor. Märker hon dig så kommer hon att slänga dig i säng, om du då inte är snabbare än vad hon är och hinner upp på rummet först för där kan hon inte göra någonting mot dig. Tyvärr så är det också där monstret är så du kan inte stanna allt för länge på ditt rum då monstret kommer att ta dig. När Rigmor pratar i telefon så krävs det ett visst antal höga ljud innan hon upptäcker att du är uppe. Antalet lekar du hinner med innan du är tvungen att ta dig till ditt rum ger poäng och vid ett visst antal poäng får Kalle möjligheten att förvandlas till Rymdmannen Spiff som ger honom ett rymdskepp. Detta gör honom snabbare men också tillgång till lekar i rymden. Spelet är slut när dina föräldrar kommer hem om du lyckas hålla dig vaken så länge. Att springa från Rigmor är nämligen jobbigt och om hon lyckas fånga dig och slänga dig i säng ett bestämt antal gånger så kommer du tillslut att somna och har då förlorat spelet.

Detta är ett äventyrsspel, i tredjeperson, tänkt till PC. Det är ett singelplayerspel. Spelet kommer, tack vare ett skönt tema med sköna karaktärer och ett riktigt bra gameplay bli en succé.

Systemanalys



Dante's Inferno
är ett brädspel av Twilight Creations. Det är löst baserat på Dantes verk, Den Gudomliga Komedin, och är ett brick-baserat strategi spel som går ut på att rädda tillräckligt många syndare så man får tillgång till den nionde cirkeln av Helvetet och kan besegra Lusifer; samtidigt som man ska försöka hindra de andra spelarna från att göra det först.

Huvudsakliga konflikter: Detta kommer ifrån de andra spelarna då de kommer att försöka hindra dig samtidigt som du försöker hindra dem.
Objekt: Spelpjäser (spelarnas egna, demoner samt Lusifer själv), själar (valuta), tärningar och spelbrickor som bygger upp spelplanen allt eftersom spelet fortskrider.
Regler: Står en spelare på samma bricka som en demon måste man slåss mot den, vinner man är demonen ur spel, förlorar man flyttas man upp en cirkel. Sedan slår man tärningarna för att se hur många resurser man får (syndare man räddar). Efter det placerar man ut en ny bricka samt rör flyttar sin pjäs till en närliggande bricka. Det kostar dock att göra saker så man måste betala för allt man gör och priset varierar för varje handling. Det ända som inte kostar är att flytta sin pjäs och demonpjäser.
Emergens i spelet: Det är mycket emergens i spelet eftersom det finns så många faktorer som påverkar det. Antalet resurser påverkar hur mycket varje spelare kan göra per runda vilket kan variera stort. Sedan har du demoner som är i vägen och kan skicka upp dig en nivå som du sedan måste köpa tillbaks då det kostar att gå neråt. Samt att de andra spelarna försöker jävlas med dig. Allt detta leder till utgången blir olika från spelomgång till spelomgång. Naturligtvis spelar erfarenhet in, en erfaren spelare som kan spelet kommer antagligen lyckas bättre än en nybörjare men det är inte hugget i sten då den erfarna spelaren kan ha otur med tärningarna, får lite resurser och mycket stryk av demoner, medan nybörjaren kanske har väldig tur. Jag hävdar att det finns emergens i spelet även om erfarenhet hjälper... men det gör det väl med allt.